Ëàâð èç ëàâðû óêðàë êîðàëëû - òåñò äëÿ ïèëîòîâ

Êàê âñåãäà ïðåäóïðåæäåíèå: ãîñïîäà ÷èòàêè!  Âàì íå ñþäà, ýòî - ðàáî÷èå òåñòû äëÿ  ðàçâèòèÿ îñîçíàííîñòè ó ïèëîòîâ. À òî íàøèôðóåòåñü- íà÷èòàåòåñü è  íå äàé áîã, íà÷íåòå ïîíèìàòü ïîñëàíèÿ ìàòðèöû)) äûê ó âàñ êðûøà ïîåäåò, ò.ê. ïîéìåòå, ÷òî âàøåãî ìèðà â ðåàëüíîñòè íå ñóùåñòâóåò)).  òàê ÷òî î÷åíü äàæå íå ðåêîìåíäóþ äàæå è ïðîáîâàòü. Âïðî÷åì, ñêàæó ñëîâàìè èç  àíãåëüñêîé - àíãëèéñêîé ñêàçêè: "äåðçàé, äåðçàé íî íå ñëèøêîì äåðçàé, à èíà÷å óçíàåøü **** ********* ****!"

Äëÿ ïèëîòîâ íàïîìèíàíèå:
âàì íå íàäî íàïðÿãàòüñÿ è ïûòàòüñÿ ÷èòàòü ñëîâà - âàø ìîçã äåëàåò ïåðåâîä àâòîìàòè÷åñêè - ïðîñòî ñêîëüçèòå âçãëÿäîì ïî ñòðîêàì è  çàìåòèòå ñàìè êàê íåïîíÿòíûå çíà÷êè ñêëàäûâàþòñÿ â îñìûñëåííûé òåêñò.
Êñòàòè, çàöåíèòå - ýòî  ìîé íîâûé ëàòèíèçèðîâàííûé - ëÿ - òèíñ = äëÿ òèíîâ = ëåòíûé = øèôð))


Làyr iz Làyrs ukhràL... khoràLLs


Ovsxho ja khràtokh,  t.kh. LliuvLliu  goõohoy -  tåöå, khto "goõohjaåt", våz pogrovhoõo ràzdåysyàhija. Vo  shåkhàzàho: imåliushåiîi ushåi, gà… Ho shååõoghja tåms ràshåshåithvroykhi shåmsshåLoy, yårhåîi  ràshåkhrstija iöå ovràzà khoshåhushå' xut' pogrovhåå.
SHÅLoyo khotoroå ja "ràzvåru", håyårojatho vLizkho khàdgomu  iz tåöå, khto xitàåt moi shåtrokhi, t.kh.   ja pishåu hà tàkh hàzsyàåmom rushåshåkhom jazsñåå.( hàpomhim pràyiLà zàmåhs ñå=shå=kh).

Pojashåhliu: ràz  ys xitàåtå, moliu pishåàhihu - zhàxit pohimàåtå, yårhåîi hå shåoyshååm pohimàåtå, t.kh. yàshå mozõ, öåotja i zomviroyàhsîi yigit shåyoi ovràzs, ho khàkh ràz y shåiLu toõo xto  prågmåt i  ishåtihhoå (påryoroghoå) pohjatiå ishåkhàdåho, ys yigitå  tot  håyårhsîi ovràz khotorsîi yàm hàyjazàh.
Yproxåm, goyoL'ho ràzõLàõoL'shåtyoyàt': VLidå kh tåLu! - khàkh õoyoriL Moppàshåàh!))


 À SHÅLoyo moå zàyåthoå  "Làyr".
 SHÅhàxàLà khàkh yshååõgà "othviñåiàL'hàja" ihthvormàñåija:
Làyr (Làt. Laurus) - rog shåuvtropixåshåkhiöå gåråy'åy iLi khushåtàrhikhoy shååmåîishåtyà Làyroyså (Lauraceae).
PrågshåtàyitåLi rogà proizràshåtàliut y SHÅrågizåmhomor'å, hà KHàhàrshåkhiöå oshåtroyàöå i y Zàpàghom Zàkhàykhàz'å.
Y Gråyhåîi Õråñåii Làyr shåxitàLshåja shåyjashååhhsm ràshåtåhiåm ÀpoLLohà, y oshåhoyå poxitàhija LådàL mithv ov ÀpoLLohå ihimthvå Gàthvhå gr.-õråx. ?????, daphne  - "Làyr" - y khotorsîi ohà vsLà ovràshååhà, yzmoLiyshåishå' - xtovs izvådàt' pråshåLågoyàhija ÀpoLLohà, oöåyàxåhhoõo kh håîi shåtràshåt'liu... Oh shåpLioL iz yåtokh Làyrà yåhokh, khotorsîi shåtàL åõo håpråmåhhsm àtrivutom. Otshåliugà - Làyroysîi yåhokh Livo yåty', poLuxiyshåiå zàtåm zhàxåhiå shåimyoLà triumthvà. \

Udå Tåothvràshåt otmåxàL oviLiå y Gråyhåîi Õråñåii Làyroysöå gåråy'åy.
Y àhtixhoshåti Làyr ishåpoL'zoyàLshåja y ràzLixhsöå ñååLjaöå, y vstu åõo Lishåtom iz-zà åõo oshåtroõo àromàtà okhuriyàLi pomåshååhiå, oh primåhjaLshåja pri råLiõiozhsöå rituàLàöå, åmu pripishåsyàLi oshåovså shåyoîishåtyà

Moi Pojashåhåhija:

Gothvi?h (thvr. Dauphin), poLhoshåt'liu gothvih THVràhñåii (thvr. Dauphin de France) iLi gothvih Y'åhhshåkhiîi(thvr. Dauphinde Viennois) - shå XIV yåkhà tituL hàshåLåghikhà thvràhñåuzshåkhoõo pråshåtoLà (ho toL'kho potomkhàgåîishåtyuliushååõo khoroLja).
Hàgåliushå' pohjatho = THVih - ààto khoroL' ( shåm. thvihàL, t.å. khohåñå, yårshåihà, roõ = voõ=goõ=õor), i  gLja rushåshåkhoõo õoràzgo pohjathåîi, zyuxit: Gothvih= go - thvihh,  gLja pohimàhija shåràyhitå shåLoyà gotjahut'shåja, goshåtàt', goõhàt' ( t.å. xto-to xto  privLidàåtshåja, hàshåtiõàåt) öåm... à thvihLjahgija ihtåråshåho otkhugà ràshåtåt?

À gåL'thvih, khshåtàti  igåt ot Làt. delphinus - "gåL'thvih". Tàkhdå shåyjazàho shå tituLom "gothvih" (thvr. dauphin, vukhy. "gåL'thvih"), khotorsîi hoshåiLi hàshåLåghikhi pråshåtoLà THVràhñåii, tràgiñåiohho poLuxàyshåiå y àpàhàd proyihñåiliu Gothvihå (thvr. Dauphin?). Hàzyàhija proyihñåii i tituLà proishåöåogjat ot prozyishåà õràthvà Õiõà IV Y'åhhshåkhoõo (Le Dauphin - "gåL'thvih"), hà õårvå khotoroõo vsL izovràdåh gåL'thvih.
Xitàåm yhimàtåL'ho: "Gothvih" vsLo prozyishååm õràthvà Y'åhhshåkhoõo, tàkh khàkh ààto shåLoyo ozhàxàåt "gåL'thvih". Pàrgoh muà: ÖÅråh Li tut hå pohjat': LliuviL xåLoyåkh khupàt'shåja i pLàyàL khàkh rsvà, yot  i poLuxiL poõohjaLo - prozyishåå.
KHshåtàti, åshåLi ràh'shåå gråyhiå rishåoyàLi dåhshåih rushåàLokh i khåhtàyroy, to ààto yoyshåå hå ozhàxàLo xto u hiöå vsLi öåyoshåts i  khopstà,  yoyshåå håt! Proshåto imåLoshå' yyigu, xto dåhshåihà pLàyàåt khàkh rsvà, à mudxihà i khoh' -  yåLikhoLåphsîi hàåzghikh, yproxåm, åshåLi ys öåotitå  yårit' yo yshåjakhuliu xushå' - yoLja yàshåà.))


O! I ràz ud ms khoshåhuLishå' tåms gråyhoshåti, hå moõu hå  hàpishåàt' pro åshåå oghu yàdhuliu yåshå', ho xtov gàLåkho hå ukhàtit'shåja ot  shååõoghjashåhåîi zàgàxi ja  Lishå' khorotåhåxkho  yshååm hàpomhliu, xto tàkh hàzsyàåmoõo Iishåushåà ÖÅrishåtà hàzsyàLi àhgroõih i åõo shåimyoL vsL rsvà. Iöåtishå iöåtiàhgr)))


Àhgroõih, shåovshåtyåhho õoyorja ààto hå ogho i to då  xto  õårmàthvrogit. KHomu  öåoxåtshåja - õuõLitå, khopàîitå, à ja Lishå'  khràtkho  proñåitiruliu: Ovràz àhgroõihà ypåryså y Litåràturå yozhikhàåt u PLàtohà. Upomihàhiå proishåöåogit y åõo giàLoõå "Pir". Ogih iz oràtoroy, PLàtohà, Àrishåtothvàh, yo yråmja ovshååîi tràpåzs påråshåkhàzsyàåt gråyhiîi, po yigimomu, orthvixåshåkhiîi mithv.  Y shåootyåtshåtyii shå ààtim mithvom Àhgroõihs prågshåtàyLjaliutshåja gråyhimi Lliug'mi, khotorså shåoshåtojaLi iz gyuöå poLoyihokh…

Yot ud  öåotåL zàkhruõLit'" ààtu tåmu,  ho  pogyårhuLshåja  y ihåtå  öåoroshåiîi khushåokh gLja  uõLuvLåhija
( khomu Låh' xitàt' mhoõo vukhoy -  propushåtitå)
"Y mithvoLoõii i mishåtixåshåkhiöå uxåhijaöå mhoõiöå hàrogoy upomihàåtshåja o tom, xto pårysîi xåLoyåkh vsL shåozgàh gyupoLsm, i Lishå' zàtåm SHÅozgàtåL' ràzgåLiL åõo hà gyoå. Tàkhoyà, y xàshåthoshåti, khàvvàLishåtixåshåkhàja tràkhtoykhà izyåshåthoõo "protiyoråxija" pårysöå õLày KHhiõi Vstija: yhàxàLå Voõ shåotyoriL xåLoyåkhà "mudxihoîi i dåhshåihoîi", t.å. àhgroõihom, à zàtåm ràzgåLiL åõo hà gyuöå ràzhopoLsöå shåushååshåty, shåozgày dåhshåihu iz åõo råvrà.

Àhgroõihs yshååõgà vsLi shåxàshåtLiys, shåàmogoshåtàtoxhs, hixåõo hå proshåiLi u voõoy, hå prihoshåiLi im dårty i gàdå poshåjaõàLi hà iöå yLàshåt'. Voõàm vsLi hå hudhs tàkhiå shåiL'hså Lliugi. I toõgà tyoråñå ràzõhåyàLshåja hà hiöå i otgàL prikhàz ràshåshååx' khàdgoõo xåLoyåkhà-àhgroõihà popoLàm, xtovs oshåLàvit'...
Poöåodàja Låõåhgà påråshåkhàzsyàåtshåja PLàtohom y giàLoõå "Pir" - gàyhsm-gàyho yshåå Lliugi vsLi àhgroõihàmi - gyupoLsmi i khruõLsmi ("khruõLsîi" y pohjatii gråyhiöå ozhàxàLo "shåoyårshååhshåtyo"). À vsLo ààtiöå poLoy tri, i tàkhoys ohi vsLi potomu, xto mudshåkhoîi ishåkhohi proishåöåogit ot SHÅoLhñåà, dåhshåkhiîi - ot ZåmLi, à shåoymåshåàyshåiîi ovà ààtiöå - ot Luhs, poshåkhoL'khu i Luhà shåoymåshåàåt ovà hàxàLà. Xto då khàshåàåtshåja shåàroyighoshåti ààtiöå shåushååshåty i iöå khruõoyoõo pårågyidåhija, to i tut shåkhàzsyàLoshå' shåöåogshåtyo shå iöå pràrogitåLjami. SHÅtràshåhså shåyoåîi shåiLoîi i moshå'liu, ohi pitàLi yåLikhiå zàmsshåLs i poshåjaõàLi gàdå hà yLàshåt' voõoy, i to, xto Õomår õoyorit ov ÀÀthviàL'tå i Otå, othoshåitshåja kh him: ààto ohi pstàLishå' shåoyårshåit' yoshåöåodgåhiå hà håvo, xtovs hàpàshåt' hà voõoy.


Ihtåråshåho, xto igåja yoshåshåtàhoyLåhija utràxåhhoîi àhgroõihhoshåti Lådit y oshåhoyå mhoõiöå mishåtixåshåkhiöå tåoriîi shåàmoshåoyårshååhshåtyoyàhija: tàkh, tàhtrishåts õoyorjat o "shåLijahii shåo shåyoåîi SHÅàkhti", gàoshås - o "shåoågihåhii Ih' i JAh", khàvvàLishåts - o "vràkhoshåoxåtàhii Õoshåpogà i SHÅåöåihs". Otzyukhi ààtiöå gråyhiöå uxåhiîi modho ovhàrudit' gàdå y pozghåîi öårishåtiàhshåkhoîi mishåtikhå: tàkh, ÀÀ.SHÅyågåhvorõ utyårdgàåt, xto gyå gushåi, shåoxåtàyshåiåshåja vràkhom hà zåmLå, hà håvåshåàöå shåtàhut ågihsm shåoyårshååhhsm shåushååshåtyom.

Håxto pogovhoå modho ovhàrudit' i y mithvàöå zàpàghoàthvrikhàhshåkhoõo pLåmåhi goõohoy. Ohi shåxitàliut, xto khàdgsîi xåLoyåkh izhàxàL'ho rodgàåtshåja shå gyumja gushåàmi - dåhshåkhoîi i mudshåkhoîi - à zàtåm ràzyiyàåtshåja y tu iLi ihuliu shåtorohu. OkhohxàtåL'hsîi ààtàp ààtoõo ràzyitija hàshåtupàåt po goshåtidåhii poLoyoõo shåozråyàhija, khoõgà dråñås shå pomoshå'liu ovråzàhija ugàLjaliut u mudxih oshåtàtkhi dåhshåkhoîi gushåi, à u dåhshåih - oshåtàtkhi mudshåkhoîi. Tàkhim ovràzom, àhgroõihhoshåt' jayLjaåtshåja xråzysxàîiho gråyhåîi i vàziruåtshåja hà oprågåLåhhsöå oshåovåhhoshåtjaöå xåLoyåxåshåkhoîi pshåiöåikhi.

Tàkh då utyårdgàåt izyåshåthsîi pshåiöåoàhàLitikh KH. Õ.LIUhõ (Àhimushå i Àhimà - mudshåkhoå i dåhshåkhoå hàxàLo hàshååîi gushåi), tåràpåytixåshåkhiîi opst khotoroõo gokhàzsyàåt, xto xåLoyåxåshåkhàja pshåiöåikhà àhgroõihhà po shåyoåîi prirogå. SHÅàmoutyårdgàjashå' y khàxåshåtyå "mudxihs", xåLoyåkh xàshåto pogàyLjaåt y shååvå yhutråhhliuliu "dåhshåihu"; y råzuL'tàtå åõo pshåiöåikhà utràxiyàåt ñååLoshåthoshåt' i tårjaåt ràyhoyåshåiå. Tàkh àhgroõih shåtàhoyitshåja "toL'kho-mudxihoîi" iLi "toL'kho-dåhshåihoîi"; ho ovå ààti thvorms shåushååshåtyoyàhija ushåårvhs i hudgàliutshåja y yoshåshåtàhoyLåhii izhàxàL'hoîi ñååLoshåthoshåti. Y àLöåimixåshåkhiöå ràvotàöå ààtà thviõurà hå toL'kho oxåh' xàshåto upomihàåtshåja, ho i xàshåto izovràdàåtshåja. LIUhõ hå ràz ukhàzsyàL hà ishåtorixåshåkhuliu pårshåohu ÖÅrishåtà khàkh hà primår xåLoyåkhà, khotoromu ugàLoshå' ràzråshåit' hàprjadiohhoshåt' i poLjarhoshåt' poLoysöå ràzLixiîi zà shåxiot àhgroõihhoîi khompLimåhtàrhoshåti i ågihshåtyà. Gà i imja "Iishåushå ÖÅrishåtoshå" påråyogitshåja shå gråyhå rushåshåkhoõo khàkh SHÅut', pozhàyàåmàja iz ågihshåtyà mudxihs i dåhshåihs.

KHoshåyåhhoå pogtyårdgåhiå shåyoåîi tåorii LIUhõ hàöåogit y ràvotàöå åyropåîishåkhiöå àLöåimikhoy, khotorså hàzsyàliut "àhgroõihom" råvishå ( Yot ààto shåLoyåxkho, zàpomhitå - khommåht! ) Råvishå - yåshååshåtyo, håposhårågshåtyåhho prågshååshåtyuliushååå thviLoshåothvshåkhomu khàmhliu). Råvishå då yozhikhàåt y råzuL'tàtå thviLoshåothvshåkhoõo vràkhà, to åshåt' shåLijahija oxishååhhsöå mårkhurija i shåårs (hàzsyàåmsöå tàkhdå "khoroLåyoîi" i "khoroLåm"). ÅshåLi prågpoLodit', xto yshåå ààti àLLåõorii moõut shåLudit' opishåàhiåm håkhoåõo proñååshåshåà, proishåöåogjashååõo yhutri shåàmoõo àLöåimikhà (à imåhho hà ààtoîi igåå oshåhoyàho toLkhoyàhiå tåkhshåtoy khitàîishåkhoîi "yhutråhhåîi àLöåimii"), to yshåio shåtàhoyitshåja voLåå xåm oxåyighsm…. shåoyårshååhhsîi xåLoyåkh jayLjaåtshåja àhgroõihom, shåoågihiyshåim y shåyoåîi gushåå mudshåkhiå i dåhshåkhiå àshåpåkhts. Àhgroõihà håL'zja putàt' shå õårmàthvrogitom, poshåkhoL'khu õårmàthvrogit ot rodgåhija prågoprågåLioh poLoysmi prizhàkhàmi ovoiöå poLoy. Àhgroõihhoshåt' då othoshåitshåja toL'kho kh pshåiöåixåshåkhomu uroyhliu. TåLo àhgroõihà shåoöåràhjaåt shåyoîi khohkhråthsîi poL, ho shåozhàhiå voL'shåå hå igåhtithviñåiruåt shååvja shå him (pogovho shåozhàhiliu màLåh'khoõo råvåhkhà). "


Tàkh yot, Iishåushå vsL àhgroõihhom, t.å õàrmohixhsm shåushååshåtyom, pràkhtixåshåkhi shåshom voõà hà zåmLå ( khoroL' -  ààto prågshåtàyitåL' voõà, t.å.  shåsh khoroLja - shåsh voõà…
I khàkh  ja shåiL'ho pogozråyàliu oh vsL hàshåLåghikhom pråshåtoLà THVràhñåii.
Tut  yàm i  SHÅtoLs i shåtuL'ja))  i pråshåtoLs i  àposhåtoLs i proxàja åråshå'…
GåL'thvih - shåimyoLiziruåt ÖÅrishåtà, khàkh proyoghikhà xåråz öåàoshå i õivåL'hså puxihs. GåL'thvih shå jakhoråm iLi khoràvLiom oLiñååtyorjaåt ñåårkhoy', à prohziohhsîi tråzuvñååm iLi prikhoyàhhsîi kh jakhorliu gåL'thvih - ààto ÖÅrishåtoshå ràshåpjatsîi hà khråshåtå[6].
Y ovshååm, tut khopàt' håpåråkhopàt' ààtu tåmu, Iishåushåà uviLi:  khàkh  õoyorit'shåja "khohñås y yogu" i  voõ shå him - gåLo tåmhoå.

YoshååL y àzàrt  i pro  råvåshå xårkhàhu:


THViLoshåothvshåkhiîi khàmåh' (Làt. lapis philosophorum), oh då màõishåtåriîi, råvishå, ààLikhshåir thviLoshåothvoy, dizhåhhsîi ààLikhshåir, khràshåhàja tihkhturà, yåLikhiîi ààLikhshåir, pjatsîi ààLåmåht - y opishåàhijaöå shåråghåyåkhoysöå àLöåimikhoy håkhiîiråàkhtiy, håovöåogimsîi gLja ushåpåshåhoõo oshåushååshåtyLåhija pråyràshååhija (tràhshåmutàñåii) måtàLLoy y zoLoto, à tàkhdå gLja shåozgàhija ààLikhshåirà dizhi.
Råvishå - THViLoshåothvshåkhiîi khàmåh' õårmåtikhoy i àLöåimikhoy.
Råvishå = råvushå= SHÅLoyo "råvushå" proishåöåogit ot Làtihshåkhoõo res (yåshå') i ovozhàxàåt prågshåtàyLåhiå imåh, shåLoy i thvràz izovràdåhijami, thviõuràmi, khompoziñåijami iz vukhy i t.p. SHÅàmo shåLoyo pojayiLoshå' iz Làtihshåkhoîi thvràzs "Non verbis sed rebus", xto zhàxit "Hå shåLoyàmi, à pri pomoshåi yåshååîi". Ihoõgà tårmih rebus àshåshåoñåiiruliut shå Làtihshåkhim shåLoyom rebis: res (yåshå', prågmåt), rebis (ovràshååhiå).
Yot oho! Råvishå- zàõàgkhà - ààhiõmà))
KHshåtàti i yoproshå: à khàkhoõo öåråhà HàpoLåoh ishåkhàL y  åõiptå??? ud hå thviLoshåothvshåkhiîi Li khàmåshååkh))



Oghàkho yårhåmshåja kh Làyru.
Là?urà (Làt. Laura) - dåhshåkhoå imja, proishåöåogjashååå ot dåhshåkhoîi thvorms Làtihshåkhoõo shåLoyà Làyr (laurus) - shåimyoLà shåLàys. Y vukhyàL'hom påråyogå - "uyåhxàhhàja Làyrom".
Y åyropåîishåkhoîi khuL'turå ràshåproshåtràhåhiå imåhi "Làurà" vsLo shåyjazàho shå khràîihå popuLjarhsm Lirixåshåkhim ñåikhLom otñåà itàL'jahshåkhoîi poààziiPåtràrkhi (XIV yåkh), yozLliuvLåhhàja khotoroõo tàkhdå hoshåiLà ààto imja (Livo pshååygohim - shåm. Làurà (Påtràrkhà)). Poààt ovsõrsyàL åio imja y shåoxåtàhii shå tåmoîi zoLotà (hàprimår, Laura - l'aurea, to åshåt' "zoLotàja"), Làyrà, yozguöåà (l'aureo crine - "zoLotså yoLoshås", lauro - "Làyr", l'aura soave - "prijathoå guhoyåhiå", i gàdå våõà yråmåhi (it. l'ora - "xàshå").
Tåpår' yhimàtåL'ho shåLågim zà öåogom msshåLi:
Àurà xåLoyåkhà (õråx. ???? - yåjahiå) y rjagå ràzLixhsöå ààzotårixåshåkhiöå yåroyàhiîi i yoshåtoxhsöå råLiõiîi - projayLåhiå gushåi i guöåà xåLoyåkhà

Himv (ot Làt. nimbus - ovLàkho, tuxà) - ushåLoyhoå ovozhàxåhiå shåijahija yokhruõ õoLoys izovràdåhiîi ÖÅrishåtà, Voõomàtåri, shåyjatsöå i t. g., shåimyoLiziruliushåiå iöå shåyjatoshåt'. Vsyàåt ràzhoîi thvorms (khruõLsîi, tråuõoL'hsîi, shååshåtiuõoL'hsîi i t. g.) i ràzhoõo ñåyåtà.

Làyro?ysîi yåho?kh iLi yåty' Làyrà - shåo yråmioh àhtixhoshåti - shåimyoL shåLàys, povågs iLi mirà.
Triumthvàtors hàgåyàLi Làyroysîi yåhokh; shåugà povågitåLåîi ukhràshåàLishå' Làyràmi. Y tordåshåtyåhhsöå shåLuxàjaöå yåshå' hàrog yåhxàLshåja Làyroysmi yåhkhàmi; dråñås pri dårtyoprihoshååhijaöå hàgåyàLi Làyroyså yåhkhi. Làyr vsL poshåyjashåioh ÀpoLLohu, y ov"jashåhåhiå xåõo shåozgàLshåja mithv o Gàthvhå; y pithviîishåkhiöå iõràöå Làyroysîi yåhokh vsL hàõràgoîi povågitåLliu, i im då hàõràdgàLi "Lliuvimñååy ÀpoLLohà" - poààtoy. ÀÀtim othoshååhiåm mådgu ÀpoLLohom i Làyrom ov"jashåhjaåtshåja i pripishåsyàhiå Làyru proroxåshåkhoõo gàrà: åõo åLi dråñås, xtovs uzhàt' vugushååå (Làyroågs). SHÅushååshåtyoyàLo tàkhdå uvådgåhiå, xto Làyr shåpàshåàåt ot moLhii.
SHÅLoyo "Làuråàt" (Làt. laureatus) ozhàxàåt "uyåhxàhhsîi Làyrom" …
Là?yrà (õråx. ????? - "õorogshåkhàja uLiñåà, mhoõoLliughsîi ) - hàzyàhiå håkhotorsöå khruphåîishåiöå mudshåkhiöå pràyoshåLàyhsöåmohàshåtsråîi, imåliushåiöå oshåovåhhoå ishåtorixåshåkhoå i guöåoyhoå zhàxåhiå.
Tàkhdå Làyràmi moõut hàzsyàt'shåja khàtoLixåshåkhiå mohàshåtsri yoshåtoxhsöå tràgiñåiîi (prådgå yshååõo, uhiàtshåkhiå).
Àõà! õoyorliu ja mhoõozhàxitåL'ho: pàyLihs õoyorishå'... Làyrs
????? =  Làyrà = Làugà! (toõgà yshåå shåöåogitshåja r=d=g , t.å.  ishåkhàdåhhoå shåLoyo "Lliugi"