Hur sk nt det r att vara ett monster

HUR SK;NT DET ;R ATT VARA ETT MONSTER               

Inte l;ngt fr;n en b;ck, bland piltr;den, levde feen Freja. Hon hade underbara azurbl; vingar och kunde flyga h;gt upp i himlen. Hon hade vackra ben och h;nder – hon kunde dansa l;tt och ledigt. Hon hade en underbar r;st, mjuk som solstr;lar och klar som en klocka.
Men det mest underbara var hennes hj;rta. Det var s; rent och oskyldigt att en alpin blomma, edelweiss, blommade inuti det.
En dag fl;g Freja ;ver en magisk ;ng och h;rde glad musik. Feen fl;g mot melodin och s;g snart en vandrande musiker. Han spelade dragspel mitt p; torget i staden Madword.
Den unga feen b;rjade nynna och dansa n;ra musikanten. Men han gillade det inte alls. Han trodde att hon skulle ta hans pengar och kastade en sten p; henne.
Aj! - utbrast Freja. Och stadens inv;nare v;nde sig om och s;g henne. Hon liknade inte alls dem.
Vi gillar inte dina vingar! – skrek folket och b;rjade ocks; kasta stenar p; henne. Hennes vingar br;ts.
Vilka hemska ben! – skrek handlarna och br;t feens ben.
Vilken mardr;msk r;st! – upprepade flickorna som passerade f;rbi och kastade ocks; stenar.
Feen skrek av sm;rta, men folket slutade inte. Stenarna fortsatte att flyga. S; br;ts hennes vingar, armar, ben och r;st. Det sista lilla stenet kastades av en liten pojke som h;ll sin mamma i handen. Och den minsta stenen krossade den unga feens hj;rta i bitar.
Men ;ven efter detta slutade inte m;nniskorna. De fortsatte att kasta och kasta stenar tills en enorm grav v;xte ;ver feen och krossade henne mot marken.
D; tog feen stenarna och ist;llet f;r vingar gjorde hon ett skal p; ryggen, ist;llet f;r ben – stenpelare, ist;llet f;r armar – hammare, och till och med ist;llet f;r ett hj;rta hade hon nu en liten sten. Feen f;rvandlades till ett rasande monster.
Ooooh! – svingade hon sig och b;rjade krossa allt runtomkring. Hon krossade hus och butiker, broar och tempel. Hennes hammare s;rade och d;dade m;nniskor.
Stadens inv;nare blev skr;mda och b;rjade be om n;d. Men kan ett hj;rta av sten f;rl;ta n;gon?
Och inv;narna b;rjade gr;ta och gr;t tills feen hade d;dat dem alla. Och ist;llet f;r m;nniskor uppstod ett blodigt hav, och ist;llet f;r staden Madword – en strand av sm;sten.
Den tr;tta feen lade sig ner p; sm;stenen vid havet, tittade p; solen och t;nkte: "Hur sk;nt det ;r att vara ett monster!"